Tidningen Byggnadsarbetaren har efter en granskning över de 109 mest upptaxerade byggbolagen funnit att de tillsammans undanhållit 120 miljoner skattekronor under senaste året. Tillvägagångssättet har varit falska faktureringar och bokföringsfiffel. Byggnadsarbetaren har listat de tio byggbolag som ligger på topp av de bolag som fuskat med skatten. Det enskilt största fusket som tidningen upptäckt kommer från två personer, 47 och 65 år, som gemensamt äger ett fastighetsbolag och som lyckats undanhålla närmre 18 miljoner i skatt. Skatteverket, som för en lista över de mest upptaxerade bolaget, har totalt gått miste om 120 miljoner i skatt från 109 byggnadsbolag, vilket är en tredjedel av de 313 företag som finns med på listan. Efter en längre tids research fann man på tidningen Byggnadsarbetaren hur många bolag gått tillväga för att komma förbi skatten, avancerat och välplanerat.

Bolag som vinner avtal

Enligt Byggnadsarbetaren använder byggbolagen ofta ett externt bolag som skickar falska fakturor till byggbolaget. Dessa externa bolag drivs som oftast av kriminella som får betalt för sitt arbete. Pengarna som betalas ut går därefter via ett växlingskontor för att sedan komma tillbaka i byggbolagets ägor i kontanter. Byggbolagen använder därefter kontanterna till svart arbetskraft, vilket är väldigt utbrett inom byggnadsbranschen. Genom att ”betala” de falska fakturorna slipper byggbolagen både sociala avgifter för sin svarta arbetskraft och slipper därmed undan bokförings och deklarationsarbetet. Eftersom att konkurs är ett vanligt medel när Skatteverken är bolagen på spåret är det därför svårt att reda ut vem eller vilka som står bakom bolagen, vilket betyder att skattefusket fortsätter. Enligt Skatteverkets rikssamordnare och specialist på organiserad brottslighet, Pia Bergman, är just skattebrott ett stort problem inom byggbranschen eftersom att det där finns stora summor att tjäna. Problemet, menar Bergman, är att det ofta handlar om väldigt många bolag som är kopplade till varandra i sådana härvor, vilket gör utredningarna både omfattande och tidskrävande. Dock menar Bergman att Skatteverket gör en bedömning i om det går att klara upp vilka bolag som är delaktiga och om inte så försöker man från Skattverkets sida hitta huvudpersonen/företagsledaren och lägga över ansvaret och den eventuella skulden på denna person. Sannolikheten att man kan komma att dra alla fifflare inför rätta är dock liten eftersom att byggnadsbranschen är så stor och att fifflet är så utbrett. Möjligen skulle det gå om Skatteverket fick mer resurser och personal för enheten som arbetar med organiserad brottslighet, men det är det inte tal om i dagsläget.

Den ekonomiska krisen som slog hårt i USA där bankerna lyckats låna ut enorma summor utan att hålla sig till de gängsle regler om kapitaltäckningskrav kom att bli den första stenen som kastades i det globala växthuset. Det vi nu ser ske i länder som Grekland där den ekonomiska krisen krävt enorma resurser som EU:s medlemsländer gått in för att täcka är även det spunnet ur en ekonomisk nonchalans bland blinda politiker och vinststyrda banker. ”Det är dags för bankerna att står för sin egen nota” har ekat som ett mantra världen över men vilka medel finns egentligen tillgängliga för att styra bankerna mot en större ansvarsskyldighet än tidigare?

Bankledning och aktieägarna som kräver vinstutdelning mot både bankkunder och skattebetalare som kräver schyssta villkor. Vem vinner matchen? Swedbank är nu den andra banken efter Nordea som redovisar sina vinster för det gångna kvartalet och inte heller här sätter man kunderna i första rum, utan aktieägarna. För att försvara sina vinster har Swedbank likt Nordea höjt sina bolånemarginaler för att på så sätt säkra upp aktieägarnas vinstutdelning.

Kapitalkrav

Genom att höja bolånemarginalen har bankerna lyckats hålla kapitaltäckningskravet genom att låta kunderna betala. Swedbank har inte velat kommentera hur mycket höjningen av bolånemarginalerna ökat, men att denna åtgärd har betytt att aktieägarnas vinstutdelning säkras är klart. Swedbanks aktie gick upp med 3 procent efter beskedet och det är möjligen en fingervisning på hur aktieägarna gynnas av att utnyttja bankkunderna. Visserligen kan man som bankkund välja en annan bank som inte på samma sätt agerar så vårdslöst som de två nämnda bankerna, men att detta kommer att skapa en bankflykt är kanske inte helt troligt. Många är vi som finner oss i bankernas regler och tackar och betalar.

Eftersom att bankerna följer kapitaltäckningskravet finns det heller ingen anledning för politikerna att omforma den ekonomiska politikens förordningar, vilket leder till att bankerna i praktiken har hela spelplanen för sig själva, fri från domare och gula kort. Kanske är tiden just därför inne för konsumentmakten att vakna till liv, för hur det än ser ut så är bankerna beroende av de kunder som de så samvetslöst utnyttjar. Flyttar kunderna över sina lån och tillgångar förlorar bankerna det enda maktmedlet de har, det vill säga kontrollen över räntorna. För frågan är om man som bank, vilken fungerar som vilket företag som helst, kommer att betala för sig om ingen ställer kravet.